"Philosopher girl in a philosopher world"

Vi tog knappt några bilder under denna julafton, men det blev några "under granen-fotografier" på oss fem Lundbergs-kusiner i alla fall.

The girls (me and sister):



(Fotografiet är taget av kusin Simon och redigerat av mig.)

The boys (brother, cousin and cousin):



"Rockkillarna" eller "Estetkillarna" som en vän till mig kallade dem... (Fotografiet är taget och redigerat av mig.)

Bonusbild: Vad gör vi egentligen?



Den fina bilden på mig och lillasyster är tagen av kusin Simon.

"Ibland känns det som att existensen inte är någonting annat än antingen ett elakt skämt, ett lurendrejeri eller ironi i fast eller ej fast form."

...och att på något sätt så kan någon stjäla en bit av den.

Iblend vet jag knappt vad jag menar, men jag menar vad jag känner.

Johnny Depp har varit en av mina stora favoriter ända sedan jag var en liten, liten flicka.

Han är väldigt snygg och han är en väldigt talangfull skådespelare.



Jag äger inte bilden.

Nej, jag talar inte om riktig snö, även om det snöar väldigt mycket här just nu.

Ibland snöar jag in mig på saker ordentligt och tycker väldigt mycket om dem för ett tag (eller i vissa fall kanske för alltid). Det kan gälla en färg, ett klädesplagg, en låt, en musikartist, en film eller någonting annat. Ibland håller sig (som sagt) insnöingen kvar. Ibland försvinner den efter en kortare eller en längre stund. Jag tror att detta är någonting som vi alla gör, mer eller mindre och kanske på lite olika sätt. I vilket fall som helst så tycker jag att det är skönt och roligt att kunna snöa in sig på saker då och då...

Tid är ett begrepp som kan uppfattas som väldigt enkelt om man inte lägger någon större vikt vid det. Om man däremot funderar ordentligt på det så kan det tyckas vara oerhört komplicerat och det har engagerat många filosofer och vetenskapsmän.

Liksom jag brukar fundera kring tanken på att universum någonstans måste ha något slut, men att det i sådant fall måste finnas någonting bortom det slutet och då får allt att helt plötsligt kännas oändligt så kan jag också fundera kring tidens början och slut. Det påstås att tiden började vid Big Bang, men många kan samtidigt inte låta bli att fundera kring vad som hände innan Big Bang. Existerade ingenting då? Hur kan ingenting existera? Kommer tiden sedan att ta slut och om den tar slut, vad händer då efter dess slut? Dessa frågor väcker starka tankar kring evigheten och oändligheten.

Begreppen dåtid, nutid och framtid känns också väldigt intressanta. Jag finner särskilt begreppet nutid intressant. Finns det ens någon nutid? Tiden går ju hela tiden framåt. Nutiden känns endast relativ. Jag kan välja att uppfatta till exempel denna timme, denna dag, denna vecka, denna månad, detta år etc. som nutid och resten som dåtid och framtid. Men samtidigt som jag till exempel bestämmer mig för att uppfatta denna timme som nutid så går tiden hela tiden framåt inom denna timme och helt plötsligt så är jag inne i en ny timme och har lämnat denna timme bakom mig. Tidens steg framåt går att dela upp i hur små delar som helst, mycket mindre delar än sekunder eller nanosekunder. Delar som är mycket mindre än att vi kan uppfatta dem.

Många sagor och berättelser handlar om hur vi lyckas stanna tiden, snabbspola tiden, resa framåt i tiden eller resa bakåt i tiden. Skulle det inte kännas magiskt om vi kunde göra så? Åtminstone att kunna stanna tiden skulle ibland vara väldigt härligt, tycker jag...

"...'Cause love's such an old fashioned word
and love dares you to care
for the people on the edge of the night
and love dares you to change our way of
caring about ourselves..."

Queen & David Bowie - Under Pressure

Igår blev det en hel del "Under Pressure"-tjat, vilket bara är bra, då jag finner den låten totalt fantastisk.

Jag säger till min lillasyster: "Vet du att de där skorna kostar billigare nu?". Jag tänker sedan efter i en sekund för att sedan förtvivlat säga: "Så där kan man absolut inte säga! Det går inte att säga att någonting kostar billigare. Det var ju vad vår ekonomilärare i gymnasiet tvungen att berätta för vissa personer hur många gånger som helst. Antingen kostar det mindre eller så är det billigare." samtidigt som jag känner mig blåst.

Jag skrattar sedan och min lillasyster säger: "Typiskt dig att du kan låta så förtvivlad över en sådan sak".

"...And I'm floating in a most peculiar way. And the stars look very different today..."

- David Bowie - Space Oddity

Jag är för tillfället officiellt kär i David Bowies musik.

Jag har inte riktigt förstått ännu att det är dagen före julafton idag... Med risk för att låta gammal så måste jag påpeka att tiden går fort. Men jag tycker ju i och för sig att tiden går snabbt och långsamt samtidigt...

Idag ska vi (eller antagligen endast min lillasyster, som hon själv nyligen påpekade för mig) alla fall klä granen. Det gör vi (eller oftast endast min lillasyster, som hon nyligen påpekade för mig) alltid dagen före julafton.

Till vänster: Lillasyster klär granen den 23:e december 2007. Till höger: Lillasyster klär granen den 23:e december 2008. Jag finner det roligt att hon har samma topp och håret på ungefär likadant sätt på de båda bilderna. Det var knappast planerat...



© Erica Lundberg

När man fryser en hel del och är så pass trött att det snurrar i huvudet så är det väldigt skönt att få lägga sig i en varm och skön säng och sluta ögonen. Det är precis vad jag ska göra nu.

God natt, sov gott och dröm sött!

I vår familj har vi posat framför julgranar ett antal gånger... Vi får se om det blir några liknande bilder i år... Jag lade märke till att jag själv är med på de flesta av bilderna, men jag är väl lite egocentrisk av mig. Bilderna under denna text var just de som jag hittade på datorn. Fråga mig förresten inte varför vi ser så nedstämda ut på många av bilderna! He he...


Jag själv:
2003:



2005:



2006:



2007:



Lillasyster Elin:
2006:



2007:



Lillebror Oscar:
2006:



Vi tre yngsta av den fem personer stora syskonskaran:
2003:



2005:



Brorsdotter:
2006:



Jag och brorsdotter:
2006:

Jag tycker ju väldigt mycket om det som skimrar och glittrar, vilket vintern brukar kunna göra...



© Erica Lundberg - 2006

Jag har ju tjatat en del med bilder på mina egna ögon, så här kommer istället en bild på min ena kusins ena öga:



© Erica Lundberg - 2008

Nej, jag tänker inte tjata, men vissa människors utseende fastnar man extra för:



(Nog för att utseendet inte är det enda som jag har fastnat för hos honom.)

Jag äger inte bilderna.

Det kan vara så mycket lättare att diskutera någonting tyst inom sig själv än att få ner tankarna i skrift.

Jag tycker om att skriva. Jag älskar att skriva. Men ibland känns det som att jag har så många tankar som jag vill ha ur mig att även om jag skriver och skriver så lyckas jag inte får ur mig allt jag vill ha ur mig. Saker och ting blir då så pass överrumplande att jag inte alls vet var jag ska börja och därför väljer att inte börja i huvud taget.

Det kan också vara så att jag kommer att tänka på djupa och komplicerade saker vid tillfällen då jag inte kan skriva ner dem, till exempel då jag ska sova eller när jag sitter på en buss utan varken papper och penna eller dator. När jag sedan väl har chansen att skriva ner dessa funderingar så har de valt att smyga iväg och gömma sig. De är spårlöst försvunna och jag kan inte hitta dem. Oftast kommer de fram igen. Ibland har jag sådan tur att de då kommer fram när jag väl sitter med papper och penna framför mig. Ibland kommer de vid andra tillfällen.

Till exempel då jag ska sova. Minuterna innan jag ska sova är nog den tid då mina funderingar är som störst. De kanske är mindre klara och intelligenta än under dagen, men de är absolut stora och intensiva vid de tillfällena.

Jag känner att det skulle kännas härligt märkligt att publicera en riktigt somrig bild nu. Därför tänker jag göra det.



© Erica Lundberg

Snö är fint.





© Erica Lundberg

Det är enligt mig nästan otroligt hur mycket man kan fundera över.

Stort som litet - litet som stort...

Jag har ju tjatat en del om massor av olika band och musikartister som jag gillar. Jag kom på att jag då också måste nämna att jag lyssnade väldigt mycket på Justin Timberlake (och den mesta annan musik som Timbaland på något sätt har varit med och skapat) ett tag och att jag, efter att ha varit trött på hela r'n'b-genren ett tag idag har kommit på att jag igen har börjat gilla Timberlakes album "FutureSex/LoveSounds" mycket.

SexyBack:



My Love:



Jag och lillasyster var till och med och såg Justin live i Globen, då han var ute på sin "FutureSex/LoveShow"-turné 2007. Det var en riktigt bra och underhållande konsert enligt mitt tycke.









Bilder från konserten i Globen, tagna av mig och min lillasyster och redigerade av mig.

© Elin & Erica Lundberg - 2007

Här har ni ännu en av mina gamla dikter:

 

Det känns som att kometen i mitt huvud aldrig slutar brinna.

Glöder, glöder,

snälla slockna inte!

 

Känslor är bara känslor.

Vad betyder mina känslor

om miljontals år

då världen har gått under?

 

Och om jag hoppar ner i havet,

vart tar jag vägen sedan?

Om jag drunknar

och aldrig mer får se dina ögon.

 

Känslorna förvirrar mig

och allt tränger undan.

Orden som kommer ut

är endast ord,

ej meningar.

 

© Erica Lundberg - 2006

Det är fascinerande hur vissa låtar ibland kan väcka så grymt starka känslor hos mig som de gör.

Ingen särskild låt nämnd och ingen låt glömd.

Det känns som att jag vill säga någonting... Men jag vet inte vad det är som jag vill få sagt...

Idag åker jag till Dalarna och idag är det endast en vecka kvar till julafton. Jag längtar lite. Så här kan en typisk julafton se ut hos familjen Lundberg:



Någon (= jag = fotografen) fattas dock på bilden...

© Erica Lundberg - 2007

Last week my little sister said that I am creepy.

Well, maybe I am...

Men jag gillar symmetri:









© Erica Lundberg - 2009

Som sagt så är det julfrossa i min blogg för tillfället. Här är två bilder på förra årets julgran (och min lillasyster på den övre bilden):





© Erica Lundberg - 2008

Det är julfrossa i min blogg just nu. Här kommer ännu fler julbilder, även dessa något/några år gamla:















© Erica Lundberg

Jag märker förresten att det har blivit väldigt mycket bilder här i bloggen den senaste tiden. Det är för att jag inte har orkat skriva särskilt mycket... Kanske kommer jag snart med ett långt och funderande skriftligt inlägg. Vem vet?

Här har ni lite gamla julbakningsbilder:

















© Erica Lundberg

Pretty messy, I know, but I like it that way...









































© Erica Lundberg - 2009

Inatt hade jag en ganska konstig dröm igen. Jag drömde nämligen att min lägenhet var otroligt nerstökad. Den var stökigare än vad jag trodde att jag kunde föreställa mig. Det kändes verkligen som att en bomb hade slagit ner hemma hos mig. Då kändes det ganska skönt att få vakna och inse att det faktiskt är ganska städat här hemma...

Jag finner denna bild ganska skrämmande:



På bilden: Jag (Erica). Fotograf: ?. Redigering av: Mig (Erica).

Jag tycker så pass mycket om julen att jag har en egen kategori kallad "Julen" i denna blogg. Vid korta tillfällen kan jag dock bli väldigt trött på den. Men vad säger ni om att få lite fler julbilder från mig? Jag struntar i vad ni säger. Några fler julbilder kommer här i vilket fall som helst. Dessa bilder är lite mer traditionella (och inte så mycket i min stil, men mysiga ändå), då de flesta av dem är tagna i huset ute på landet där mina kära föräldrar bor.











© Erica Lundberg

"There are too many feelings and I think too much" är raden som har upprepats inuti mitt huvud om och om igen nästan hela denna dag. Jag har ingen aning om varför. Jag vet bara att raden kommer från en sångtext som jag skrev när jag gick i högstadiet. Jag minns inte ens vilken sångtext raden kommer från. Hm... Jag känner att jag måste kolla upp det.

Det finns så mycket som jag vill blogga om, så mycket... Men det finns så lite tid, så lite...

Jag ville inte baka några lussebullar, men jag älskar saffran, så jag blandade för någon dag sedan naturell yoghurt med saffran och strösötningsmedel. Det blev väldigt gott. Det är dock ingenting som jag kommer att äta varje dag. Saffran är ju väldigt dyrt.







Bilder: © Erica Lundberg - 2009

När jag bloggar så kräver jag endast att en person ska vara nöjd med det som jag bloggar om. Den personen är jag, Erica Lundberg. Ändå känner jag ibland att det kan vara otroligt svårt att uppnå mitt krav... Jag känner mig liksom i princip aldrig nöjd. Det är ju alltid någonting som kan bli bättre. Det var de tankarna som jag bestämde mig för att strunta i när jag startade om min blogg för lite mer än ett år sedan. Så jag försöker att strunta i det, och bara helt enkelt vara nöjd med det som jag publicerar i min blogg, men det är inte alltid lätt...

Jag är otroligt glad över min perfektionistiska sida, men ibland kan den vara en jobbig del av mig, både för andra och för mig själv, men särskilt för mig själv.

Igår började vi läsa en ny kurs, Finansiell styrning. Jag tycker att den kursen verkar vara riktigt intressant. Den ska dock tydligen vara ganska svår. Förra året var det bara 20 % som klarade tentan vid första försöket, 32 % som klarade tentan vid andra försöket och 53 % vid tredje försöket. Det är ganska låga siffror för vårt program. Men det går heller inte att göra kursen lättare, för det skulle göra den sämre och sänka dess status. Så nu måste jag verkligen försöka att kämpa. Vi får se hur det går och vi får se om jag har en lika positiv inställning till kursen om några veckor... Men, som sagt, finansiell styrning verkar vara ett väldigt intressant ämne.

Varför känns mitt liv oftast mycket bättre när jag har en mugg kaffe i handen?

Fast jag är ganska perfektionistisk av mig, särskilt då det gäller min egen språkanvändning, så upptäcker jag då och då riktigt fula stav- och grammatikfel i min blogg. Självklart rättar jag till dessa misstag så fort jag ser dem, men ibland kan det ta riktigt lång tid innan jag upptäcker felen, vilket kan störa mig en hel del...

Förra julen lyssnade jag på samma julsång om och om igen och om igen och om igen... "Don't Shoot Me Santa" med The Killers är låten som jag lyssnade på hela tiden.

Det finns många jullåtar som jag tycker om, både klassiska låtar, nya låtar samt nyversioner av de klassiska låtarna. Jag har dock ganska svårt för jullåtar på svenska, särskilt svenska översättningar av engelska låtar, så jag håller mig mest till de engelska låtarna.

Och om jag bara fick välja en julsång att lyssna på hela denna jul så skulle jag välja just The Killers "Don't Shoot Me Santa". Visst, låten har inte en särskilt stark julkänsla, men den har en väldigt stark The Killers-känsla och det passar mig bra.

The Killers - Don't Shoot Me Santa:

Mina två favoritjackor för tillfället:



Kommer från Cubus och H&M...

Bilder: © Erica Lundberg - 2009

There are memories and there are memories and there are memories, and I am running and I am running and I am running.

I am running towards memories and I am running away from memories and I am making memories. We are making memories. We are living.

Dagen innan en tentaskrivning brukar jag längta väldigt mycket efter timmarna precis efter att jag har skrivit tentan, eftersom jag vill ha tentan gjord. Timmarna efter tentan brukar jag dock känna en tomhet efter allt pluggande och, den ofta ganska ansträngande, skrivningen. Men det är en skön tomhet som uppkommer. Sedan kommer väntan på resultatet.

Det visar sig hur det gick...

Då och då känns det verkligen som att det bästa sättet att beskriva mitt sinnestillstånd och mina känslor för tillfället är: "Hm..."

Nu är jag inne i en ordentlig pluggperiod igen. Eller jag försöker åtminstone att vara det... Statistikkursen som vi nu läser (Statistik B) börjar närma sig sitt slut. På fredag är det dags för tenta igen och på måndag måste vi lämna in ett arbete. Det är alltså fullt upp här, så jag gissar att det inte blir särskilt mycket bloggande före fredag i alla fall.

I alla fall så vill jag, som vanligt, gärna ha "lycka till"-önskningar från er. I really need it!

(And I think it will help me!)

Ha det fint! Küsse!

And I hope I will fly...

Första advent har redan varit och idag är det den första december. Julmyset har börjat och jag känner att jag måste påpeka att denna ljusstake från IKEA känns väldigt "jag", särskilt i svart.



Ljusstaken kostar 249 kr. Bild från http://www.ikea.se.

Men jag har redan en fin ljussake som känns ännu mer "jag". Denna köpte jag på Åhléns för tre år sedan:





© Erica Lundberg

This is also my style:





© Erica Lundberg - 2006